Krillan it is!

När jag var yngre, mycket yngre. Typ 20. Bytte jag jobb för att komma till ett jobb som var närmre det hus vi hade köpt. Mitt första jobb hade jag fått slängt efter mig en fast anställning efter 1 år. Tillråga på allt var jag gravid i 6 månaden. Och vem trodde att man skulle få ett fast jobb när man var gravid? Efter 2 år var det dags att skaffa hus. Och jag hamnade ca 2 mil från mitt jobb och begärde förflyttning. Det gick utmärkt och vips hade jag flyttat min anställning 500 meter från huset.

Jag hade inte EN enda tanke på hur jobbet skulle kunna bli. Om jag skulle trivas? Ha trevliga arbetskamrater och trevlig chef. Jag liksom bara började jobba och gillade läget.

Hade det varit idag hade jag säkert inte bytt jobb. Jag skulle haft kvar mina gamla arbetskläder, mina tofflor skulle stå i samma skåp och i min ficka skulle samma nyckel, till samma avdelning ligga.

Såhär 10 år senare. Finns alla oroande tankar du kan tänka dig. Men jag tror omväxling förnöjer och det blir alltid bättre än man tror.

Jag drogs med i bröllopsfirandet på tv:n. Hade inte alls tänkt se mer än precis när de var i kyrkan. Men dagen innan fastnade jag i konserten i konserthuset i Stockholm och sen var min lördag förstörd. Jag kunde inte lämna tvn! Nåväl. Grattis Viktoria och Daniel. Något som fastnade i mig var låten Sarah Dawn Finer sjöng. Den träffade helt rätt.




Var inte rädd
jag går bredvid dig
kom ta min hand
jag håller i dig
Här i min famn
kan du våga tro
Sänk dina murar
jag ger dig ro

För att jag älskar dig så som du är
och jag vill ge dig allting jag har
låt mig få bära dig
när du är svag
för du betyder allting för mig

var inte rädd
jag går bredvid dig
Nu är jag din
och nu kan jag andas
här blir jag kvar
för här vill jag stanna
se på oss nu
livet är vårt
ser du den framtid som vi,
vi kommer få

För att jag älskar dig så som du är
och jag vill ge dig allting jag har
låt mig få bära dig
när du är svag
för du betyder allting för mig

Ja jag ska älska dig så som du är
och jag vill ge dig allting jag har
och låt mig få bära dig
när hoppet sviker
du betyder allting för mig
Var inte rädd
jag står bredvid dig
för du betyder allt för mig

Nu är det inte länge tills Dennis kommer och hämtar oss. Då börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Jag tycker det ska bli spännande. Det känns som jag har väntat på honom läääääääääääänge. Hela mitt liv egentligen. Jag är så glad att våra stigar äntligen korsades och att vi möttes precis där vi möttes, vid just den tidpunkten. Im ready!

Vi har hittat huset! På fredag besiktas det. Hoppas att det ska bli vårt.


Idag sa jag hejdå eller hejsålänge till fina Sozi. Hon bjöd mig på lunch och jag hjälpte henne att göra det sista innan färden till kärleken. Det e mycket kärlek nu. I love it!