Krillan it is!

När jag var yngre, mycket yngre. Typ 20. Bytte jag jobb för att komma till ett jobb som var närmre det hus vi hade köpt. Mitt första jobb hade jag fått slängt efter mig en fast anställning efter 1 år. Tillråga på allt var jag gravid i 6 månaden. Och vem trodde att man skulle få ett fast jobb när man var gravid? Efter 2 år var det dags att skaffa hus. Och jag hamnade ca 2 mil från mitt jobb och begärde förflyttning. Det gick utmärkt och vips hade jag flyttat min anställning 500 meter från huset.

Jag hade inte EN enda tanke på hur jobbet skulle kunna bli. Om jag skulle trivas? Ha trevliga arbetskamrater och trevlig chef. Jag liksom bara började jobba och gillade läget.

Hade det varit idag hade jag säkert inte bytt jobb. Jag skulle haft kvar mina gamla arbetskläder, mina tofflor skulle stå i samma skåp och i min ficka skulle samma nyckel, till samma avdelning ligga.

Såhär 10 år senare. Finns alla oroande tankar du kan tänka dig. Men jag tror omväxling förnöjer och det blir alltid bättre än man tror.